Sensei,s flik

 

2018

Osu

Ännu ett år av glädje och gemenskap i Genseiryu karaten,vi går snart in i 2019 och Futari vart verksam i 12 år, dojon startades av sensei Mikael för att han ville utveckla sin ambition och sin vision av att karate är för alla och att alla tränar efter sina egna förutsättningar, även utveckla samarbete och den sociala värdegrunden karate står för, vi har i Futari dojo haft och träffat många olika människor som inte delat vår syn på budo och vad det är och ger, dessa människor är inte en del av Futari dojo idag utan lämnat då dem inte fick det dem ville ha, vi är alla lika viktiga i dojon från Sensei till nybörjare och allas lika värde är en av våra grundstenar och ingenting vi lägger åt sidan för någon, vi är i dag Göteborgs ja Sveriges största Genseiryu klubb med stor ungdomsverksamhet, instruktörer som utbildats i Senseis sätt att tänka, vi håller oss till vår stil och blandar inte in andra saker, vi samarbetar med andra på ett ödmjukt och respektfull sätt och därför omtalade för vår ärlighet och kärlek till karaten, att här tala om andra skulle vara fel och det dem gör talar för sig själv och lyser igenom.

Vi gratulerar oss själva till ett underbart och lärorikt år 2018 och ser fram emot 2019 som kommer innehålla mycket spännande saker, föreningen riktar stort tack till Genseiryu Madrid och Justino Aguilera för ert stöd, och även till Japan Ikyuo Saito, Mr Wakiya, Mr Morita för ert stöd.

Sensei Mikael Brandt 4 dan Futarigenseiryudojo Göteborg-Sverige

 

En mycket bra artikel som speglar FutariGenseiRyuDojos tankar och idéer med träning.

 

Varför ska barn träna kampsport?

 

I en kultur som verkar glorifiera våld i allt från musik till tv-spel, tv-program och på idrottsarenor, så kan det ibland verka skrämmande att skicka sina barn till en kampsportsträning. Medan actionfilmer verkar vara fylld till bredden med våldsamma scener och blodiga skador så kan det verka märkligt att just denna typ av träning är ett sätt att motverka och förebygga våldsamt beteende.. Vi ger dig 10 anledningar till varför du borde låta dina barn träna kampsport!

 

1.Främja självdisciplin – En av de centrala principerna i alla former av kampsport är ett absolut fokus på självdisciplin . Barn är så vana vid att få omedelbar bekräftelse, så lektioner som innehåller självbehärskning och disciplin är inte alltid lätt att lyckas med . Inom kampsporten påminner vi ständigt våra elever om hur viktigt självbehärskning och disciplin är, och det blir en naturlig del av vår miljö.
2.Främja sociala förmågor – Barn som inte känner sig bekväma i sociala situationer får det lättare att lära känna nya människor, och skapa nya vänner, när de är i ett rum fyllt med jämnåriga som delar samma intresse, och där ALLA är lika mycket värda. Träningsformen och kraven på samarbete, respekt och tålamod bygger också starkare relationer mellan eleverna och skapar en trevlig sammanhållning.
3.Främja fysisk aktivitet – Att t.ex. begränsa TV- tid är en bra idé när det gäller att få barnen ur soffan och uppmuntra dem att vara mer aktiva , till en viss gräns. Fysisk aktivitet är inte bara stimulerande under tiden man utför den, utan tillgodoser även vissa andra sinnen som gör att vila och lugn uppskattas mera. Att träna skapar ett tryggt lugn och gör att barnen lär sig koppla av på ett sunt och hälsosamt sätt.
4. Icke våldsam ideologi – Bilden av att kampsport främjar våldsamt beteende kommer från tv och filmer och djupt rotade fördomar . I själva verket är i princip all typ av kampsport defensiva stilar som alltid har som utgångspunkt att förebygga och undvika våld. Tryggheten i att träna försvar och tekniker som skyddar sitt eget liv skapar färdigheter som gör att de flesta lyckas undvika våldsamma konflikter genom sitt lugn och sitt självförtroende.
5. Bättre förmåga att lyssna – För att bemästra de färdigheter som lärs ut och för att avancera framåt emot nya färger på sitt bälte så kommer barnen snart lära sig att lyssna. Att lyssna noga på varje instruktion är en av de viktigaste delarna på träningen, och man upptäcker snart de positiva effekterna av att ”hänga med”.

 

6. Att lära sig att sätta upp egna mål, och uppnå dem – De flesta former av kampsporter har ett belöningssystem med färgade bälten som symboliserar hur långt eleven nått på sin resa genom kampsporten. När barnen strävar emot varje nytt bälte lär de sig värdet av att sätta och nå sina mål genom målmedveten planering och hängivenhet.
7. Ökad självkänsla och stärkt självförtroende kommer i takt med att barnen inser sin egen förmåga och ser sin egen utveckling, så era barns självkänsla kommer att få ett uppsving med varje nytt steg de tar. För varje bälte höjer man själv kraven i takt med att man utvecklas. Barn som kämpar med sitt dåliga självförtroende brukar bli mer självsäkra allt eftersom tiden går och de vågar tro på sin egen förmåga.
8.Respekt – Alla typer av kampsport kräver att ditt barn visar sina instruktörer, sina kamrater och stilen de tränar respekt. Ett av problemen bland barn i skolan är att det ofta saknas respekt för auktoriteter, vuxna eller andra betydande figurer . När de kommer till sin kampsportsträning kommer ditt barn snart lära sig att det lönar sig att respektera sin omgivning, och det skapar en trivsam miljö där alla behandlas väl.

 

9. Utvecklad samarbetsförmåga – Oavsett om man skall krossa brädor för att få ett nytt bälte eller om man tränar sparring emot en träningskamrat så bygger träningen på att samarbeta med sina kamrater och sin instruktör. Det finns ytterst få saker som barnen gör i sin kampsportsträning som de kan göra på egen hand . Att arbeta tillsammans för att lära sig nya saker och uppnå mål är en viktig del av den personliga utvecklingen.

 

10. Ett enklare liv – Fördelarna med kampsportsträning slutar inte i dojon . Det uppsving i självförtroende, ökad kondition och samarbetsförmåga kommer också att hjälpa barnen att navigera bland de akademiska och sociala aspekterna av skolan. Den kommer att påverka deras beteende hemma och ha ett övervägande gott inflytande på dem under sin personliga utveckling.

 

Om du fortfarande orolig för att uppmuntra våldsamma tendenser eller lära ditt barn att slåss, då kan det vara bra att besöka några dojos/klubbar nära där du bor . Tala med instruktörer , medlemmar och andra föräldrar för att få en uppfattning om hur saker och ting fungerar. Vänta med att bilda dig en uppfattning av de kampsporter som dina barn visat intresse för tills du har gjort lite förberedande arbete .

 

Det kan även hända att du inser att Kampsport är den perfekta aktiviteten för hela familjen att göra tillsammans!

 

Fritt översatt av Jens Hogsander

 

En mycket intressant artikel som jag vill delge er och får en att tänka efter , den är inte skriven av mig men mycket tänkvärd .

 

Klubbens sociala liv. Förvisso är träningen viktigare än umgänget med klubbkamraterna – åtminstone i teorin – men den är inte opåverkad av hur stämningarna i klubben skiftar.
Inom socialantropologin studeras hur människor ordnar sina samhällen och sitt sociala liv. Det har traditionellt mest gjorts på så kallat primitiva samhällen – djungelbyar i Afrika, Amazonas och på Borneo, isolerade bergsbefolkningar i Himalaya, och så vidare. Numera riktar sig dock allt oftare det socialantropologiska studiet direkt mot moderna samhällsgrupper – radhusfolk i Stockholms förorter, överklass i Madrid, gettobefolkning i South Bronx, och så vidare. Det finns inom denna vetenskap en del friska synvinklar för mänskligt liv, upptäckter som har betydligt vidare tillämpning än på de uråldriga jägar-samlarsamhällena.
� I dessa gamla samhällen, som räknas till de första för människoarten, råder så kallad allmän reciprocitet: alla delar lika på allt. Det innebär att om två personer i ett sådant samhälle till exempel ger sig ut på fiskafänge, och en av dem fångar en fisk, så delas den på mitten och de tar varsin lika stor bit hem till middagsmålet. Till och med är det så konsekvent, att om båda fångar varsin fisk, delas båda dessa byten på mitten och byts mellan kamraterna. Den allmänna reciprociteten är så helig, att inget sammanhang är undantaget.
Man måste konstatera att det är en vacker princip, dessutom nödvändig i en värld där livsmedel inte finns i drivor på butikshyllor i kvarteret.
Alla deltar dock inte med samma liv och lust. Ibland dyker det i ett sådant litet samhälle upp någon rackare, som inte har hågen ställd till att dela med sig. Han vill i stället roffa åt sig allt vad han bara kan – även till den grad att han omöjligt kan äta upp det hela själv. När han fångat en fisk, precis som bygrannen, gömmer han sin fisk och kräver högljutt att få hälften av grannens fångst.
Detta anses förstås som en styggelse, som generar alla byborna å det grövsta. De tror länge att det är fråga om misstag, att det finns någon acceptabel förklaring, och vill helst sopa saken under mattan. Men i längden, om denna fullblodsegoist fortsätter att bete sig sammalunda, skrider de till handling.
Först varnar de honom i skarpa ordalag och kräver att han bättrar sig. Om det inte hjälper rinner till slut deras tålamod ut och de utvisar honom från byn. Om den är placerad mitt i vildvuxen djungel är det inte lätt att ensam klara sig utanför dess gemenskap – man kan kvickt dö av sådan isolering. Den där fullblodsegoisten brukar efter något dygn komma mycket skärrad och ångerfull tillbaka, och får då en ny chans. Det brukar lösa sig.
Denna abnormitet i jägar-samlarsamhället kallas av socialantropologer för en freeloader, en som vill slippa undan lasten. Hur det kommer sig att han dyker upp, då och då, vet ingen. Men i jägar-samlarsamhället vet de hur de ska råda bot på honom.
Jag vill påstå att det finns freeloaders också i vårt moderna samhälle – ja, att det dräller av dem: folk som kräver sin beskärda del, men aldrig bjuder till, som ropar om sina rättigheter men aldrig skänker en tanke åt sina skyldigheter. De roffar åt sig, mer än de någonsin kan ha glädje av.
Problemet hos oss är att vi förlorat metoden att komma tillrätta med dem. Förvisso har freeloadern en begränsad möjlighet att lura och utnyttja en och samma grupp i samhället – när de väl genomskådat honom upphör de att låta sig luras, och han har inget mer att hämta där. Men då finns hundra och åter hundra andra samhällsgrupper att söka upp – han behöver aldrig spendera det där dygnet i vilda djungeln, som kunde få honom på andra tankar.
Ärligt talat misstänker jag att vårt samhälle i hög grad styrs av freeloaders. De säger att människan till sin natur är egoistisk och att det är rätt att roffa åt sig. De styr in samhället på en sådan kurs att bara de mest hänsynslösa tjänar på det, bara de mest giriga har lag och ordning på sin sida. De anser att världen är deras smörgåsbord, att glufsa i sig efter behag – utan att ens behöva diska efter sig.
Också på klubben dyker dessa upp, om än aldrig så sällan. De letar upp vad privilegier en klubb må innehålla för ett gynnat fåtal – och sätter all sin håg till att uppnå dem. Det kan gälla grader, om detta spelar stor roll i klubbens hierarki, eller styrelseposter, tränaruppdrag. Man känner som alltid igen dem på att de har bråttom att tala om sina rättigheter och andras skyldigheter, om vad de behöver och aldrig om vad de kan erbjuda. När de någon gång har något att tillföra, är det alltid kopplat till att de ska få något i utbyte – ära, fördelar, erkännande. Att blott bjuda till, utan något i retur, det ingår inte i deras förmåga.
Om träningen är krävande, kommer de snart att göra allt för att slippa den – och ändå spela en central roll i klubbens ordning, till exempel som instruktör med lagom egen insats på träningen, eller som styrelseledamot, allrahelst ordförande, och säger sig därmed genom sitt tunga värv i ledningen inte ha tid för träningen – hur gärna de än vill.
För dem är klubben en tårta, och det gäller att nypa åt sig den allra största biten. De är inte nöjda om det finns minsta smula som hamnar i annan gom än deras egen. Och det frestar förstås på ohyggligt i klubbsämjan, i synnerhet om de lyckats tillförskansa sig en sådan position – vilket de är snabba på – att de inte hur som helst kan skuffas åt sidan eller åthutas. Går det riktigt illa kan de ta över helt, och klubben kommer verkligen att förvandlas till en tårta, där envar som inte armbågar sig fram till fatet kommer att bli helt utan.
Lyckligtvis har de flesta klubbar så mycket sammanhållning och sundhet, att de förstår att slänga ut freeloadern i djungeln, det vill säga ut ur klubbens gemenskap. Därmed kan freeloadern ändå sägas fylla en värdefull funktion, som mätsticka på hur stark och frisk klubbandan är, och som en process – alltid obehaglig och konfliktfylld – genom vilken klubbens medlemmar gjuts mera samman.

 

(Stefan Stenudd)

 

Sensei Mikael Brandt .

 

Här kommer mina reflektioner om livet och karaten.

 

Karaten idag är inte den karaten som fanns förr, nu är det pengar och prestige som styr och grundidén med budo och vad den står för är för längesedan borta.

Idag förlorar karaten medlemmar till MMA,Thai boxning,BJJ och andra kampsporter, idag vill människor ha snabba resultat och har inte tålamod till att stå och göra repetitioner  tekniker, utan man vill slå, sparka och bara ner med motståndaren och slå även när han ligger ner, jag kritiserar inte dessa kampsporter , utan var och en får själva ta ställning, själva grundträningen i dessa sporter är otroligt bra och tränar din kropp till muskler och hårdhet, jag själv föredrar att bygga mina muskler och min hårdhet/mjukhet inifrån, och här gör alla ett eget val och ingen kritik mot någon .

Man måste som människa lära sig att i livet så blir det mycket repetitioner och repetitioner igen, det finns ingen genväg eller något piller man kan ta för att slippa repetitioner, ha tålamod och ha tålamod igen så kommer det, det bästa modet är tålamodet.

Samhället idag består av hårdhet och egoism, alla bryr sig bara om varandra och respekten för varandra är borta, detta resulterar till ett samhälle där alla är rädda och inte känner trygghet utan man behöver hela tiden se sig om och vara beredd på något och detta skapar osäkerhet och någon form av isolering, människor vågar inte gå ut eller vistas på vissa platser, etik och moral är borta för längesedan även respekten för människan, samhällsklimatet hårdnar och människor sluter sig samman för att överleva eller isolerar sig.

I allt detta kommer min syn på karate träningen in, jag anser att alla människor behövs oavsett hur man är och ser ut, och att man är bra och duger oavsett vem man är och hur man är.

Att alla kan och vill bara man får pröva och pröva och pröva igen och att det är ok att misslyckas och få pröva igen och att ge människor ett värde och en stabil grund att få stå och växa på, och att alla efter sina egna förutsättningar får vara med i gemenskapen och känna glädje och lycka med det.

Tyvärr är det inte så det ser ut idag, utan många mår dåligt och har inget självförtroende och känner att dem inte duger och att ingen tycker om dem och för att överleva allt gör dem så att andra mår sämre för då slipper dem må dåligast och så rullar allt på och insidan växer sig hård och alla känslor ligger gömda och dörrar till dessa stängs och för att öppna dessa som för många vart stängda krävs inte utbildning utan kunskap och erfarenhet och mänsklig värme.

Det är här min erfarenhet och kunskap om livet kommer in, jag har varit där och upplevt det, jag har varit längst ner, jag har känt och upplevt mänsklig grymhet på nära håll, mina dörrar har varit stängda och mina känslor har varit långt ner i träsket och min ryggsäck med alla tunga stenar har fyllts på längst min vandring i livet och tyngt ner mig och gjort mig till ett vilddjur som inte har haft några gränser eller regler i livet, min kompass snurrade i 220 kilometer hela tiden, jag vet hur det känns för jag har varit där, min karate träning förändrade mig och gav mig aptit på livet, och min filosofi idag är att alla duger som dem är och får misslyckas bara man försöker och att det finns olika vägar att nå ett mål, och att alla får vara med, och att ha med kärlek, respekt och ödmjukhet i det man gör.

Mitt mål med att träna och arbeta med människor liknar dem som finns i BUSHIDO, att bygga människor inifrån och ge dem en stark värdegrund som dem kan växa och gro som människa och ge dem en tro på framtiden och att det är ok att misslyckas, att du duger för det och att du ändå får vara med, att det är ok att visa känslor men att tänka på hur du gör det, och att alltid se till att du tänkt innan du pratar och när du pratar skall du har tänkt, det finns inga problem bara möjligheter ,ingenting är omöjligt bara du är motiverad och fokuserad på det.

Så alla ni som bara bryr er om prestationer och dem som kan, ni har mycket att lära i livet och självklart är ni välkomna att bygga upp er inifrån, hos oss är alla välkomna och bygga upp sin grund av värde (värdegrund).

Med dessa ord vill jag önska er alla en god jul och ett gott nytt år

Med respektSensei Mikael Brandt 4 dan

Föreningen FutariGenseiRyuDojo

 

 

 

 

 

 

En liten reflektion: Traditionell Genseiryu karate , en stil och en karate jag är stolt över att få representera och föra vidare . dem ideal och tankar som en gång var grunden för denna explosiva och effektiva karatestil har tyvärr gått förlorat och det gör mig sorgsen , idag blandar man och hittar på egna tekniker och rörelser som inte alls finns med i grunden men man kallar dem för genseiryu eller Shukumine , vad var det för fel med originalet och grunden , idag har folk inte tålamod att träna basic och lära in från grunden , teknikerna blir bara halvutförda och detta för att det skall gå fort, jag är stolt och glad att jag trots mötet med olika karateka och olika Shihans behållt min syn på karaten att alla tränar efter sina egna förutsättningar och att alla kan träna karate. I möten igenom dem 17 åren jag tränat genseiryu så har jag mött fantastiska människor men även dem som vill vara små påvar och bestämma och där karaten inte längre är det som betyder något utan pengar och bälten och dan, man undrar hur blev det så. Jag har varit på många träningsläger och alltid arbetat för att kunna samarbeta och har här träffat olika människor , en del fina och ödmjuka och en del falska och oärliga , konstigt att alla pratar om alla , tro inte att det är positivt utan rent skitprat ändå tränar vi samma stil men har inte samma ödmjukhet och inställning till vår karate. Jag har aldrig varit en stor tekniker utan mer en ödmjuk utövare som vill träna och ha det trevligt tillsammans och det gör mig ont att i mötet med andra karateka att det bara är teknikerna som uppskattas och inte vi andra utövare som är i bakgrunden , jag har aldrig haft något emot att stå i ledet trots min grad och tränat på , aldrig varit den som vill synas och höras det kallas ÖDMJUKHET något som finns i karatens grund . Har mött många som igenom åren som tyvärr tappat den viktiga saken. Jag kommer alltid att sätta bushidon grunder först i min karate , att få utföra Saiko Shihan Seiken Shukumines rörelse och tekniker i den form han skapade dem gör mig ödmjuk och stolt och att alltid sträva efter ärligheten gör mig sann , jag har valt att träna och leva efter karatens grunder, många av er andra får gå eran väg och finna det ni finner men kalla det inte Bushido , ni kan lika väl kalla det för vad det är, att bl.a. Hävda att Genseiryu har sina rötter i krav Maga är så fel , lika fel som att inte träna Ten, Chin, Jino för att dem inte är effektiva , att påstå att Kobudo skulle finnas som grund i Genseiryu, ja Saiko Shihan skulle bli ledsen och arg över vissas påstående och dem är respektlösa och sen ha foton och biografi över Saiko Shihan gör det mer respektlöst, Respekt får man om man följer Saiko Shihan Seiken Shukemines bok Shin Karatedo Kyohon Shin Karatedo Kyohon.och även verkar för samarbete med andra Gensei Ryu stilar såsom Butokukai, Shinen Ryu, Genwakai, Ryounkai Keneikai, Seidokai, då vi alla har våran grund i Gensei Ryu. Observa att detta är mina tankar och mina upplevelser och att den klubb jag grundade 2007 Futarigenseiryudojo alltid kommer att ha och träna den teknikgrund som Genseiryu grundades på. Vill samtidigt skicka ett stort tack och respekt till vissa personer jag mött igenom åren igenom Genseiryu . Genseiryu Madrid , Martin och Simon i Genbukai, Tom Björnestad i Föllenslev , Otto Rabade Lieber Nuetsu dojo dk, Gladsaxe dk, Avile karate, Isho gentokukai Gbg , och alla mina träningskamrater igenom åren. Som sagt mina tankar , har du andra eller en annan mening så varsågod att ventilera dem , med respekt Sensei Mikael Brandt 4 dan Futarigenseiryudojo Göteborg Sverige

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>